Nobelstiftelsens shabrak på Blasieholmen

Alltid lika fascinerad över bulldozer mentaliteten som styr, i detta fall Nobelstiftelsen, samt stadens politiker. Att riva ett tullhus från 1800 – talet, totalt förändra en historiskt väl förankrad stadssiluett,  på historiskt viktig mark i Stockholm, för att bygga ett shabrak i mässing. Nobels center.

Nu har stadens maktmänniskor klubbat igenom sitt beslut – riv skiten, och bygg en låda i mässing. Det må kanske bli en snygg mässinglåda, men placerad just där?

Nobelpriset är viktigt för Sverige. Nobelstiftelsen vet sin vikt i guld. Och vet sitt värde för Sverige. Men vet de om att lyssna på sina medmänniskor?

De måste inte befinna sig på Stockholms utan tvivel mest attraktiva område. Alfred Nobel befann sig på fler platser i och runt dagens Stockholm, än just Blasieholmen. Exempelvis i lilla huset på Lorensbergsgatan på Södermalm. Söderorts Gröndal och Liljeholmen har varit platser Alfred Nobel verkat i. Visst kan han ha strosat omkring på Blasieholmen efter en konsert på lilla konserthuset runt hörnet,  där det första Nobelpriset delades ut, säkert lätt ointresserat av dåvarande kungen. Men han tillverkade säkert inget krut i de kvarteren – och det tackar vi för. Kanske Alfred befann sig i en lägenhet på Blasieholmen, innan banker och finansföretag tog över. Den sista hyresgästen var inte Axel Von Fersen, det var tydligen en kvinna, som siste privatperson fick lämna sin lägenhet, på 1980-talet? Om jag minns rätt. Banker, finans och försäkringsbolag flyttade in och tog över. Ja, en reklambyrå tror jag en gång huserade i tullhuset. Jag var där på ett kundmöte slutet på 90 – talet, om jag minns rätt.

Den enda långsökta förankring Nobelstiftelsen har med Blasieholmen, är möjligen Sveriges högst fascinerande person Axel Von Fersen, vars hus och hem sedan tagits över av Handelsbanken. Ett gigantiskt huskomplex. Men Von Fersen blev dödad av pöbeln, medans stadens och landets makt bokstavligt stod och såg på. Von Fersen deltog i krig på Frankrikes sida i USA. Och försökte rädda Marie Antoinette från giljotinen. Ja ni ser, det är långsökt.

Sen finns Frimurarnas stora huskomplex väldigt nära. Men som sagt, det är så långsökt att det inte finns en koppling – bortsett då maktens boningar. Maktens maktmänniskor. Inte långt därifrån finns herrklubben – där inga kvinnor dansar. Fina antikviteter, konst och kultur, finns i mängder på just Blasieholmen. Nobelstiftelsen vill vara där  De bestämde sig: “Där ska vi också vara”. De fick så nära till resten av sina vänner. Och de fick stadens mest attraktiva plats. Den som kan sitt Stockholm kan som jag sitta och rada upp både det ena och det andra. Jag har aldrig bott på Blasieholmen, men jag har befunnit mig där och däromkring i stort sett hela mitt liv. Jag kan bara se ett enda skäl till varför de vill att Nobelstiftelsen shabrak ska befinna sig just där – det är fint, exklusivt, kulturellt, mäktigt – och det kommer se jävligt bra ut på CNN. Det är pengar som direkt kommer fylla staden och landets kassor i ren och skär gratisreklam på bästa sändningstid. Och så är det runt hörnet till Grand Hotel. Och där bor ju trots allt Nobelpristagare varje gång det vankas prisutdelning.

Men det är väl det enda som förankrar Alfred Nobel till platsen.

Hur gått sover de på kvällen – de bryr sig inte,  de har bulldozer mentaliteten som en gång demolerade Klarakvarteren.

Stefan Lindblad
Illustratör & grafisk designer
www.canvas.nu

Similar Posts