Fyrverkerier, smällare och vår hund Bella

I somras, juli, sköts ett fyrverkeri av vid midnatt. Det är ljust svenska sommarkvällar. Bella, vår hund, rusade i panik hem och vågade inte gå ut för att pinka ens på dagen. Hon stod vid porten, tittade ut och vände tillbaka in.

Efter mycket tränande och att vi åkt med bil bort från hemmiljö så kom Bella till ett bättre lugn. Men inte helt återställd.

Nu är vi i november. Tre eftermiddagar/kvällar i rad flera smällare. Bella springer rakt hem eller till bilen. Snart jul och nyår. Först i mars 2018 högst troligtvis, så har svenska folket lugnat ned sig lite med smällare. Då börjar vi om igen och om igen och om igen med vår träning. Som för övrigt pågår varje dag året om.

Ni som gillar fyrverkerier och går omkring och smäller, en del av er är vänner, ni står tyvärr inte högt i kurs från och med idag och till mars 2018, eller någon annan dag om året. För ett par år sen, det var i januari det året, försökte jag få Bella att pinka och rasta. Varje timme mellan kl 15:00 – 03:30 drog någon ut med raketer och smällare. Inte förrens kl 03:30 kunde hon pinka, fortfarande inte göra nr 2. Det var 12 och 1/2 timme som hon inte vågade pinka eller göra nr 2. Kanske man måste uppleva konsekvenserna för att förstå vad det gör med en fyrbent men även en tvåbent som känner sig maktlös och får upp känslor man helst inte ville känna. Speciellt om man ser sin fybenting som en trogen lojal och självklar del i ens familj. En man vill beskydda.

Fyrverkerier och smällare: vilka etiska beslut tar man som företagare för de konsekvenser ens produkter ger. Det går inte att skydda sig från allt, det är en omöjlighet, för det finns alltid något eller någon som kan skadas av ens produkter. Men det finns produkter som trots allt klart och tydligt ger skador, inte bara fysiskt men även mentalt. Man kan som företagare välja att blunda. Man kan vara ignorant och arrogant eller helt enkelt lyckats vara oinformerad om sakers tillstånd även i den mest informerade tid vi som homo sapiens upplevt. Allt är som sagt möjligt. Men det finns ju även sådant som går under benämningen sunt förnuft.

Jag pratar om något som påverkat vår hund och vårt liv en hel del del de senaste 5 åren. Och vi är bara en droppe i havet av alla de andra som också påverkas varje dag om året. Att inte kunna ta en enkel kvällspromenad med vår hund när det är mörkt i vårt närområde, med risk för att smällande ljud ryker av någonstans. Ja, vår hemmiljö, vårt eget lugna kvarter upplever vår fyrbenting som en plats där det smälls av = fara. En dag om året smälls det av fyrverkerier – officiellt sätt. Men det smälls av en hel del innan och efter nyår. Det smälls av hela året. Så, vilket ansvar har man som företagare och därmed människa, när konsekvenserna är så stora.

Vår tidigare inrikesminister Anders Ygeman ansåg inte fyrverkerier vara ett samhällsproblem. Här i min bloggtext som sagt en bild på vår fyrbenta familjemedlem, det är en av tusen olika konsekvenser. Att hästen Helge häromåret flydde och dog var inte ett problem heller tydligen, eller att människor och poliser blivit beskjutna av raketer.

Om det smälldes av en gång om året så kunde man planera den dagen en aning. Om man begränsar säljandet av fyrverkerier till 1-3 dagar innan nyår så minskar det smällandet en aning, men då mängden man får inhandla är mer eller mindre obegränsat så vill folk få valuta för sina pengar – och smäller av i tid och otid efter nyår också.

För vår egen del så började problemen när en kyrka oannonserat bestämde sig för att smälla av ett fyrverkeri 6 januari 2013. Då var Bella 5. Och de fortsätter oannonserat smälla av 6-7 januari varje år. Nyinflyttade djurägare är fortfarande ovetandes.

Stefan Lindblad