Seriefestivalen i Stockholm, kulturhuset.
Ett nytt år, en ny seriefestival. Serieälskares högtid i Stockholm. Många för mig nya ansikten, och en del bekanta. Bland annat utmärkta serietecknaren Irma Eriksson, med sin Cosmical och Imy the Comic. Får en pratstund med Irma. Och pratar bland annat om hennes serier, och tryckerier och tullavgifter.
Irma Eriksson är inte bara en outstanding cartoonist, hon gör även illustrationer åt NASA, och dess Orion project. Hon blev helt enkelt upptäckt av Nasa, när hon publicerade sina illustrationer relaterade till rymmden och Nasas projekt.
På scenen när jag anländer Serietekets SIS seriefestivalen sista dagen, på söndagen, pågår en intervju med Tint Elmgren, ”Sockerärter”, grafiska novel. De pratar om färgläggning med akvarellfärger. Tint Elmgren hade fått ett liknande tips som jag fick, från sin bildlärare: förbjuder använda gröna färger, som redan är gröna. Och påbjuder att det bara är tillåtet att använda grönt, om de blandas till av gult och blått. Det är en bra lektion, om det stannade vid just det. Men personligen tycker jag alltid att sådant lätt stryper kreativiteten, om det inte genast avdramatiseras. Om det stannar vid just en sådan lärdom, kan det bli kreativt hämmande många år framåt, om det inte genast lärs ut lika mycket att göra tvärtom.
Går upp ett par trappor i kulturhuset. Dras genast mot bordet med olika serietecknare. Här härskar Fanzine’s . Några omslag fångar genast mitt intresse. Och en av serietecknare jag kommer i samtal med är Nathalie Nilsson. I fem års tid, varje vecka, har Nathalie och hennes kollega Amanda Hakim, tecknat sina fanzine serier, varannan vecka var, en sida i taget. Det är konsekvent! Och det är snyggt tecknat.
Innan jag drar vidare in i den större salen, stöter jag på Tjeckiska centrets eget bord. Jag får en stunds roligt samtal om Tjeckoslovakiens storhetstid med animerade barnprogram, som även visades flitigt på svenskt tv under min barndom. Jag växte själv upp med dem, här i sverige. Det var ruskigt populära – och bra!
Idag, berättar tjejen från tjeckiska centret, att animatörer i dagens Tjeckien, mer verkar vilja göra allt likadant som Pixar studios, och Disney. Det är sorgligt, samtidigt som det är så världen ser ut. Får också ett intressant första möte med svartvit serieteckning och grafiska romaner, från dagens Tjeckien. Och en av böckerna, Alois Nebel, har även blivit filmatiserad.
Alois Nebel är en mycket snyggt ritad graphic novel, som känns suggestiv och spännande. Den känns på riktigt. Och illustratör och tecknare som jag själv är, kan jag inte annat än uppskatta Jaromir 99´s utmärkta illustrationer. Med stil som ibland påminner om träsnitt. Och ett snyggt omslag. En bok att ta en närmare titt på. Skriven av Jaroslav Rudis, tecknad av Jaromir 99. det här är nog utan tveka bland det bästa jag sett på årets seriefestival, tillsammans med Irma Erikssons utmärkta comic.
Eftersom jag är europe, så är det inte lika udda att jag läser europeiska serier, som om en ameirkan i USA gjorde detsamma. Det finns självfallet amerikanska serier som påminner om de europeiska, och riktigt bra sådant. Allt är inte superhjältar i trikåer, och grälla färger. Och gigantiska kvinnliga bröst, och getingmidjor. Men historierna som berättas kan skilja sig rätt dramatiskt från varandra. Rätt naturligt att de är. Som liten påverkades jag av, och läste varje vecka, både europeiska serier och amerikanska serier. Dock inte Tjeckiska vid den tiden. Bortsett från just animerade barnprogram. Det är spännande att se vad som kommer därifrån. Det gamla östeuropa. Jag minns hur mitten av 80-talet och början av 90-talets Spanien, fascinerade mig som ung aspirerande konstnär. Efter Franco diktaturen blev spanjorerna fria att skapa vad de ville – och det var spännande och inspirerande bildspråk och konst. Efter diktaturers begränsningar flyger viljan högt även konstnärligt.
Steven & king
En serie om Steven Segal och svenske kungen Carl Gustaf. Vilken kombo! För varje nummer man köper får man en lott. Passa på, för om man vinner lottningen får man vara med i nästa nummer, med garanterat en pratbubbla!
Skaparna av serien har generöst nog , på stående fot för denna bloggartikels skull, förlängt erbjudandet en månad från idag. Till och med 2016-05-08. Ni kan kanske är vinnaren. Köp ett ex av tidningen på Steven & King Comic.
På festivalen stöter jag återigen på Serietecknaren och illustratören Viktor Engholm. En trevlig person och utmärkt tecknare. Och snygga visitkort!
Ni kan läsa om mitt tidigare möte med Viktor och hans bordskollega, från förra årets seriefestival, 2015, här på bloggen. Förra året var Viktor Engholm med i antologin med en serie om kärlek mellan två kvinnor; ”Freja”. Och denna gång med en serie om kärlek mellan två män. Den första serien i antologin, som går att köpa bland annat på festivalen i Kulturhuset, Stockholm. Gå gärna till Viktor Engholm egen webb Portfolio för att se mer av hans arbete: viktormon.artstation.com
Raedus Comic, är en spännande första bekantskap jag gjorde på serifestivalen. Illustratören jobbar bland annat på King i Malmö. Raedus Comic är mycket snyggt tecknat. Och omslagets illustration, har ett spännande ovanifrån perspektiv.
Känns suggestivt och spännande. Attraktivt omslag. Dras omedelbart till boken. Att illustratören jobbar på King i Malmö, kom fram efter att vi pratade lite om komposition, och digital illustration, och grafiska illustratörs program. Illustratören jobbar ofta med Photoshop. Jag passar på att även nämna Corel PAINTER. Ett program jag använder själv, ihop med CorelDRAW och Corel PHOTO-PAINT. Och Wacom Pen Tablet självfallet. Jag rekommenderar ett besök på illustratören hemsida raeduscomic.tumblr.com/archive
En trevlig seriemässa, som fått publik trots att den tävlar med ett Stockholm med högsommarvärme. Sol och t-shirt väder.
På väg till seriefestivalen, cyklade jag genom Gamla Stan, och stannade till på Comics Heaven. Denna institution i Stockholm, och kanske resten av serie Sverige. Fick tag i ett gratis ex av en serietidning. Denna gång med ”Jumper”. ”Free comic book day”.
Legenden i butiken, ägaren av Comics Heaven, fick jag ett snabbt samtal med. Och hans övriga personal. Bland annat en kanadensare. Alltid trevligt med kanadensare. Fick chans att berätta att jag varit i Ottawa, och nämna hockey. Som jag sade till hans kvinnliga kollega, som inte är något hockey fan, att Hockey, och name droppa lite svenska hockeyspelare, det är aldrig fel. Det är en hit. Exempelvis Börje Salming. ”Who? Vem?” svarade hon. Underbart! Jag bad att få skaka hennes hand bara av det skälet. Om 20 år står kanske en annan person där i butiken, och vet inte vem Zlatan är. Fullständigt ointresserad av fotboll. Så är livet!
Nu är det dags att cykla hemåt. Och teckna lite själv, på mitt eget projekt.
Stefan Lindblad
Illustratör & grafisk designer
www.canvas.nu
One Comment
Comments are closed.