Tecknade av en gammal hemlös italiensk man i Ventimiglia, italien

Rensar ut förrådet, och bland alla kartonger, skissblock och gamla målningar, ett tecknat porträtt jag gjorde av en hemlös man på tågstationen i Ventimiglia i Italien.

Det var efter att jag såg en italiensk illustratörs roliga Simpsons-liknande teckning på min ena brorson som namnet på en stad, ett område, jag fann på illustratörens hemsida, som jag kom att minnas den hemlösa mannen igen.

Jag skrev ett sms till brorsonen: ”Hej, Såg på din Instagram italienska illustratören som tecknat dig som en ur Simpsons. Kul och Snyggt! Kollade in hans hemsida, såg att han är från Benevento i Italien. Om jag minns rätt så är det därifrån en italiensk hemlös man jag tecknade av i en kaffebar på tågstationen i Ventimigla. Italiensk gränsstad nära Mention i Frankrike”.

Jag satt där och fikade i tågstationens kaffebar. Det var 1990. Han såg att jag satt och tecknade och frågade mig om jag tyckte han var vacker nog att teckna av. Han drog sin hand över sitt skägg. Sagt och gjort tecknade jag av honom.

Då kom några andra av hans hemlösa polare som satt och fikade fram till mitt bord. De blev så glada, rörda rent av, över att jag lyckades teckna av honom som han såg ut att de började gråta. Varpå jag också fällde en tår.

Där satt jag och tre hemlösa gamla italienska gubbar runt kaffebarens bord på stationen i Ventimigla och grät och skojade samtidigt.

Det blev en snabb och enkel teckning. Jag ville ge honom min teckning. Men han pekade på sin ihoprullade lilla madrass och två käppar, att sade att han inte hade någonstans att ha teckningen. Och skrev istället på teckningen, vad jag alltid tolkat som just ”Benevento” och Varese, men mindes senare att det var någonting han nämnde, när han skrev ned Varese. Speciellt som jag tittade på teckningen nu igen. Lustigt att jag minns Benevento som något som sades, och för så länge sedan.

Jag har alltid burit den händelsen med mig. Det är fortfarande ett starkt minne.

Jag såg sedan samma man jag tecknade av, på tåget, men han upptäckte inte min vinkning. Utan skyndade vidare mellan tågvagnarna.

Det var när jag tågluffade 1990 från Stockholm, via Paris, Tyskland, Österrike, Italien. Sen båt över till Aten i Grekland och tillbaka. Fyra år senare gjorde jag i stort sett om resan, men med flera nya städer och platser i Italien.

Stefan Lindblad

Illustratör, konstnär, grafisk designer