Café Jiffi teckning livet en dag på Södermalm

Teckning Stefan Lindblad, Cafe Jiffi på Hornsgatan, Södermalm

Jag cyklade in till Söder från söder om stan. Tog mig till Penstore på Hornsgatan och köpte lite konstnärsmaterial innan jag gick och fikade på Café Jiffy.

Att cykla in till Söder – där jag är född och levt mycket av mitt liv- från mitt Enskede, Söderort, kan göras på fler sätt. För egen del tar jag antingen stora bron som leder en direkt till Skanstull och Götgatan. Den stora bron även tunnelbanan trafikerar. Eller så tar jag som jag gjorde den här dagen, broöppnings bron.

Ta inte den bron om ni är stressade, eller har bråttom. För då kommer alltid en liten segelbåt med jäkligt hög mast och får bron att öppnas.

Jag tog mig till Penstore – specialbutiken för allt om pennor. Som såklart även säljer block, färg och akvarellfärg, om än begränsat med just watercolours. Har även fått tag i mitt excellenta ljusbord därifrån. De har alltid en trevlig rea eller erbjudande på gång.

Den här dagen blev det Cotmans Watercolour från Winston Newtow och ett par Sakura Pigma, Micro tuschpennor.

Snett över gatan ligger Cafe Jiffi, mitt gamla hak till Cafe som jag som ung man som just flyttat hemifrån, alltid besökte de åren jag bodde i en lägenhet rakt över gatan och på andra sidan dess innergård. Där den stora fläkten som säkert irriterade en del, gav mig lugn i köket. Oftast vid frukost – go figure.

Den här dagen på Cafe Jiffi satt jag inte själv på fiket. Såklart, en dam i svarta solbrillor, mörk blus och beig kjol satte sig ned med sin kaffe. Två, tre bord bort. Hon tog sig en cigg och, sen började det. Hon pratade med någon i sitt eget huvud – kanske flera. Hon tjöt högt rakt ut. Pratade med folk som passerade förbi. Det var ingen hejd på henne.

All credd till Cafe Jiffis ägare som pratade snällt och vänligt med henne. Fick henne att prata med mindre bokstäver – ibland. Men han bad henne inte gå. Han förbarmade sig över henne. ”Vart skulle hon annars gå. Hon skulle inte få sitta någonstans. Hon kommer vid 5 på morgonen. Går iväg. Sen kommer hon efter innan lunch. Sitter och fikar en stund. Sen går hon igen”. Hur många caféägare skulle acceptera detta. Jag tackade honom för att han var så vänlig mot henne.

Trots henne, och kanske på grund av henne, så var det en riktigt trevlig fikastund där på uteserveringen. Jag fick den här tuschteckningen tecknad trots allt. Och inte bara det, hon gav mig perspektiv på livet.

Stefan Lindblad

Illustratör